onsdag 30 december 2009

Jag gillar min bloggapp. förresten, kan fixa ett inlägg från varhelst jag har mottagning på mobilen. Sitter i tjänstekupén på väg mot Göteborg just nu.




Vad tycks om utsikten på mitt jobb? Vi ligger lite sent just nu men inte så det ska vara någon fara. Är jättelite folk på tåget fast det skulle vara fullt, känns som om något nattåg norrifrån blivit försent. Igår var vi sena både till och från Karlstad känns som om det är normalfallet nu.

Var och gav blod för första gången igår, gick bra. Frös lite på kvällen, men det berodde nog på tillfälligt sänkt blodtryck samt att kroppen jobbade för att ersätta det den förlorat. Fick en termosmugg också, passade bra då jag länge tänkt köpa en. Fick järntabletter också, kan nog vara behövligt, när de är slut ska jag nog fixa något järntillskott att ta innan nästa gång. Nä ska kanske vara social med mina kollegor nu.

Åsa

- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 28 december 2009

Igår trodde jag att min iphone dött, jag och david tittade på en blogg och sen när jag tryckte på en länk så dog den, men sen när vi kom tillbaka efter våran kvällspromenad var den vid liv igen. Promenerade jättemycket igår, först en över två timmar lång promenad mitt på dagen (avslutades på willies med inköp ingredienser till tacos och marängsviss). Blev sjukt mycket mat och så, först tacos med både hårda skal och tortillas, sen varm choklad med vispad grädde, marängsvissen och lite chips. Tittade på Pans labyrint, riktigt bra men rätt hemsk egentligen. Blev typ en timmes kvällspromenad sen kändes välbehövligt var skönt. Konstaterade att det var på tiden att köpa ett par riktiga vinterskor för David fick skjuta på mig lite i vissa backar för att jag skulle komma upp ibland, haha. Så fixade det efter jobbet idag, stack in på eccoaffären, hittade ett par gore-tex kängor som var på rea, testade och slog till(när det kommer till viss typ av shopping så är jag effektiv och särskilt såna dagar som man annars skulle behöva gå och trängas). Så nu äger jag både vettiga vinterskor och vinterjacka, känns vuxet att inte gå och frysa i några sneakers och för kall kappa längre.

Imorgon börjar jag 5.02, ska till Karlstad och ha fyra timmar rast (kommer ditt 8.45 så först tupplur och sen ska jag nog försöka hitta jeans och handskar). Så ska nog försöka komma i säng tidigt ikväll, inatt sov jag alldeles för kort vi somnade sent och sen så ringde väckarklockan en minut i sex. Men på söndagen fick vi ju iaf sova så länge vi ville så då sov vi till typ nio :) Sen fick jag frukost på sängen.

Imorgon ska jag ge blod är det tänkt, hoppas bara att mitt blod får godkänt. Egentligen hade jag bestämt att jag skulle ge blod från det att jag fyllde 18 år, men jag vägde inte tillräckligt då så fick inte (man måste väga över 50 kilo). Men om bara mina järnvärden och så är bra så ska det vara lugnt denna gång, vägde typ 51 kg drygt när jag var där på blodcentralen och gjorde testerna och blev förmanad att inte tappa vikt (efter denna helgen borde jag inte gjort det hehe).

Nä om jag skulle börja förbereda mig för sänggåendet, dricka upp téet, förbereda frukost och så.

Ha det//Åsa

söndag 20 december 2009

Befinner mig i Halmstad nu för överliggning. Dock känns det nästan som om jag haft ledig helg då jag slutade tidigt i fredags och fått min fridag flyttad till lördag och sen börja strax innan fyra idag. Igår var jag och David ute på långpromenad vid brunnsviken fikade lite vid botaniska och var sen ute i Sollentuna centrum för att julhandla. Riktigt skön dag och när han mött upp sina vänner för bio så åkte jag hem, fixade lite mat och såg en meningslös men något underhållande film. Idag har jag varit hemma hos Anette och Fredrik och fikat innan jobbet och träffat lilla beaglen Alva för första gången på länge.

Gjorde pincurls igår för första gången blev riktigt snygga lockar, gjorde nya nu för att fräscha till lockarna. Så här ser det iaf ut, visst är det snyggt.




Jaja ska nog sova nu, tåget går 7.50 imorgon, åker pass till Göteborg och jobbar sen därifrån. Ha det.


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 17 december 2009

Vintern är här på riktigt, -4,3 grader, skulle någon norrlänning se det där skulle de väl sucka och säga att det där är inte vinter, men jag är inte norrlänning och jag drömmer fortfarande om Martinique eller något annat varmt land. Jag hade tänkt vara duktig och köpa julklappar i god tid i år, men att sista minuten-köpa dem är ju tradition så jag tänkte gå och spendera 3000 kr på en fjällräven idag istället och gå och julshoppa med Emman den 23:e istället. Igår var jag för ovanlighetens skull i tid när David skulle hämta upp mig på sin väg från jobbet och självklart hade han massa krångel på jobbet så han var sen, jag stod och skakade av kylan och bestämde mig sen för att ny vinterjacka är en akut och viktig investering (men kan iofs ha jackan i ett antal år så blir en långsiktig sådan också).

Häromdagen så lyckades jag halka på en isfläck när jag var på väg ut med sopsorteringen, slog i ryggen rätt rejält och är ganska öm. Hade ju händerna fulla så kunde inte ta emot mig, men kanske bra så jag inte hamnade i statistiken över alla med handledsbrott just nu.

Ska till Malmö igen ikväll, psf:en ringde häromdagen och undrade om jag ville ta överliggning till Malmö torsdag till fredag och få min fridag på lördag istället för fredag. Eftersom jag skulle suttit jour både idag och lördag och nu istället slutar tidigt fredag och inte börjar igen förrän sent söndag så var det ju fördelaktigt för min del så bara att tacka ja. Blir nästan som att ha en extra ledig helg. Men tror de bytt madrasser på sängarna i malmö, kändes jättehårt när jag var där häromdagen och jag är jättekänslig nu, klarade inte av att ligga på rygg i den sängen.

När jag kom tillbaka till Stockholm igår så var jag alldeles i fixartagen, fixade med min tjänsteledighet både för i vår och för nästa höst och lämnade in övertidsblanketter och fixade med att ta ut massor från min timbank i pengar, sen när jag kom hem så sökte jag ledigt för när högskoleprovet är i vår. Ska bara fixa med att få ut lite pengar för gymkortet och kemtvätt också så är jag klar. Har tackat ja till min plats på retoriken i vår, dock så är min tjänsteledighet uppskjuten så den inte börjar förrens första mars så kommer få krångla en del första månaden, ska kolla om de lagt ut schemat för kursen på internet än så kan jag kolla hur det ser ut de dagarna redan nu och börja krångla i tid. Har några av böckerna redan då jag började läsa den kursen när jag blivit av med mitt csn, men ska kolla igenom och beställa resten redan nu.

Nu ska jag fika klart och sen bege mig in mot stan. Har förresten blivit mer bloggande på sistone men blir mycket lägesrapporter när jag skriver oftare, ska försöka att inte sluta helt med de lite längre inläggen med mina tankar om livet, är nog trevligast om det är en mix av både och.

//Åsa

söndag 13 december 2009

Har gått och tyckt att det varit alldeles för kallt i lägenheten och att elementen trots att de varit uppskruvade till max varit för kalla. Så nu har jag fixat elementnyckel för att lufta elementet och en termometer för att dokumentera hur kallt det är här men då har det helt plötsligt blivit för varmt så att jag fått dra ner elementet för att jag kokar ihjäl annars. 22,9 grader sa den fina lilla termometern att det var vilket känns lite i varmaste laget för min del. Men aldrig blir jag nöjd först för kallt och sen för varmt, när ska det bli lagom undrar jag.

Helgen har varit mysig iaf. Åkte till David på fredagen där vi lagade god mat, drack champagne till och såg spirited away. Sen på lördagen så myste vi i sängen lite, sen segade vi innan vi åkte till djurgården där vi gick på rosendals julmarknad och handlade lite och fikade, därefter promenad och sen kista köpcenter för middag och tittande i affärer. Sen blev det hem till David igen där vi bakade pepparkakor och saffransbullar och drack massa julmust. Blev lite sent men väldigt mysigt. Idag har jag efter jag kommit hem sett Fame och segat mest (kanske ätit någon bulle och kaka också). Varit en skön helg allt som allt iaf.

Imorgon blir det en karlstadtur för min del, brukar vara ganska lugnt så ska bli skönt. Sen tisdag till onsdag så har jag min första malmötur sen jag minns nästan inte när, för nu får vi äntligen åka hela vägen igen och kommer få ett vettigt schema eller iaf vettigare. Ska bli skönt har längtat efter den dagen och det kändes ett tag som om den aldrig skulle komma.

Nu ska jag dricka upp det sista téet och sen göra mig redo för sömn.

/Åsa

torsdag 10 december 2009

... men på ett bra sätt. iPhonen är beroendeframkallande, är på överliggning i Uddevalla och bordesova för länge sen men istället lyssnar jag på musik, msn:ar, spelar spel och läser dn.se kanske inte det bästa att göra när man börjar jobba 05.05. Men så blir det lätt om man skaffar en telefon som är så mycket mer än en telefon. Men nu ska jag göra slag i saken och gå och sova lite.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 3 december 2009

I morse vaknade jag vid 6-tiden som för det mesta när jag sover hos David, när han släppt av mig vid tekniska högskolans tunnelbana så åkte jag till centralen där jag gick på Scheele Apoteket och hämtade ut ett recept. När jag kom ner mot tunnelbanan igen så var det totalstopp pga något tekniskt fel så fick ta ersättningsbuss till medis och efter ett tag så kom det en tunnelbana hem till mig, så hemresan tog mycket längre tid än vanligt.

När jag kom hem så kröp jag ner i sängen en stund och sen snoozade jag en lång stund innan jag slutligen lyckades ta mig ur sängen för att åka mot slussen där jag träffade världens bästa Emman som fyller år idag. Vi promenerade mot bysis torg med obligatoriska små stopp vid diverse gallerier längs med vägen, hittade världens sötaste kanin i en skottkärra gjord i keramik på ett av gallerierna. Väl framme vid Bysis så fikade vi gott på trevliga Mellqvist och sen vandrade vi bort mot Johan & Nyströms konceptbutik där vi tog varsin espresso och delade på en jättegod lussekatt (emman ville inte ha först men när den väl låg på fatet kunde hon inte låta bli). Sen åkte jag hem en sväng innan jag tog mig bort till Skanstull och Blodtappen där jag tog lite blodprover och fyllde i hälsodeklaration, ska se om jag kan få ge blod. Därefter åkte jag mot S:t Eriksplan där jag hittade ett finfint bageri där jag köpte massa gott bröd och till slut så hittade jag även Kaffeverket som Martin på kaffecompaniet pratat om, de skulle just stänga med fick med mig en cappu och en god sallad, ska testa lite mer någon dag. Därefter gick jag bort till Jensen där jag läser matte b, åt min sallad och gick sedan på lektionen. Men började när jag satt där känna av att jag frös en massa och började känna av halsont och nu verkar jag ha lite feber(äger ingen termometer) samt ont i huvudet, lite i kroppen och allmänt seg. Har sjukskrivit mig för imorgon och sitter nu och dricker den fetaste varma chokladen i världshistorien och äter macka. Ska nog sova snart.

Typ en sån här kanin var det jag såg på kaolin som är ett väldigt trevligt galleri för keramik.

onsdag 2 december 2009

Det blev att åka in till göteborg några timmar tidigare. Ett bra val enligt mig.



Har varit på benetton och köpt en lammullscardigan. Nu sitter jag på Da Matteo och är inne på fikadelen av lunchen. Lyssnar på Camille och känner att livet är rätt fint ibland.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Sover i Halmstad i natt, imorgon ska vi egentligen åka pass härifrån vid ett-tiden men jag funderar på att ta ett tåg vid nio typ och hänga några timmar i Göteborg istället för här men jag får väl se hur trött jag är då, klockan är tjugo över midnatt och jag borde redan sova. Ska nog läsa lite först dock. David var på en föreläsning med Kaj Pollak förra veckan och jag har lånat hans signerade exemplar av att välja glädje. Rätt intressant. Nä borde göra något annat än att blogga från den aningen för hårda hotellsängen. Köpte förresten ett nummer av tidningen vi häromdagen, hållet verkligen på att bli en tant :)



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 27 november 2009

Blahablaha

Köpte förresten en ny stegräknare precis. Ett bra sätt att hålla rätt på hur mycket jag rör mig och att få mig att röra mig mera. Men irriterande dock att jag inte klarar av att ha den om jag inte har skärp för att den då skär in precis i höftbenet. Men annars så är stegräknare bra på det vis att man nästan automatiskt ökar aktivitetsnivån, bra för mig som kan vara lite bekväm annars.

Funderar på något slags fodral till iphonen förresten och om man ska ha ett som den ligger i ständigt eller ett sånt där där den bara ligger när man inte använder den(isåfall funderar jag på ett stickat eller vävt sådant).

/Åsa

torsdag 26 november 2009

Mer uppdatering!



Just ja var och tränade för första gången på evigheter igår, har finfin träningsvärk nu och den kom smygande redan igår kväll så det måste vara ett tecken på i hur bra form jag är nu, haha. Hade dock inte tappat riktigt så mycket i muskler och kondition som jag hade förväntat mig så det är ju skönt, efter 12e så verkar vi få ganska vettigt schema igen så tänkte att jag kanske kan komma igång lite lättare nu. Hade som jag nästan gissat gått ner lite i vikt sen jag senast var på gymmet(bara där jag väger mig onödigt att ha våg hemma och riskera att börja bry sig särskilt mycket) viss del av viktminskningen kan ju vara tappade muskler men inte enbart för mina svarta jeans passar igen så måste minskat lite i omfång också. Nu är iofs det jag främst önskar uppnå med träningen att känna mig stark, smidig, få vettig kondition och bli piggare och gladare. Tackar iofs inte nej om jag går ner lite men är ganska nöjd med kroppen som den är, verkar finnas någon mer som gillar den också så ska inte klaga.

Ska fixa med jobbet så jag får lite pengar för mitt gymkort, det är bara 800 kr men bättre än ingenting, ska även få ersättning för utlägg såsom kemtvätt passar ju bra att det kommer in på decemberlönen. Snart är ju året slut så bäst att fixa det. Har jag tur så blir det vinstdelning i år också vore riktigt skönt. Iom att jag planerar att ta tjänstledigt lite och gå ner i tid, så är alla extra pengar välkomna. Spelade på lotto för typ första gången någonsin häromdagen, ena av mina rader verkar ha dragit in pengar i både första och andra dragningen om jag förstått det där med tilläggsnr och så rätt, får se, men nu handlar det ju inte om några stora summor men är ju skönt om man inte går med förlust iaf. Brukar ju alltid skämt om när jag vinner 67 miljoner på lotto och vad jag ska göra då, bara det att jag aldrig spelar så tänkte att det var på tiden nu.

Iphonen har fortfarande inte synkroniserat klart, hoppas verkligen att det går fortare framöver, men tror det om jag tänker på tiden det tar att synka min ipod. I värsta fall får väl datorn vara kvar på när jag går och lägger mig (iom att jag bara har ett rum så brukar jag försöka undvika detta men ibland så behövs det).

/åsa

Det blev en iphone :) Rolig leksak är det har typ döpt om min till itoy. Nackdelarna som jag ser verkar vara batteritiden och att den bara rymmer 32GB (mot mina 120GB på ipoden) men fördelarna verkar vara många och blir nog fler och fler ju mer man hittar applikationer att lägga till etc. Sorry htc bättre lycka nästa gång. Synkroniseringen verkar ta ett tag men iofs är det första gången jag synkroniserar den nu, går säkert fortare nästföljande gånger. Eftersom jag efter jag handlat den skulle ha en tur där jag inte slutade förrens 20.06 idag (började 16.32 igår) så fick de aktivera den redan i telenoraffären. Somnade sent i hässleholm igår om man säger så, spelade scrabble med någon amerikan till sent. Ska väl försöka komma i säng lite tidigare ikväll börjar jobba vid 7.18 så måste åka hemifrån 06.40. Borde äta något nu samt duscha och tvätta håret för jag orkar knappast göra det imorgon bitti.

//Åsa

tisdag 24 november 2009

Stöld och känslor!



Fick min privata mobil stulen i lördags, känns tråkigt, blir av med så många nummer. Enda fördelen med det är att jag äntligen har en ursäkt att köpa en ny bra telefon. Står mellan htc hero och iphone, tror jag byter till telenor i samma veva för jag kan få en bra deal där. Fast jag har råd tar det emot att betala massa pengar för en mobil, men om man tänker så här om jag kan lägga pengarna på en mobil, eller om jag kan lägga pengarna på ett par fina skor och en fin vintageklänning vilket är roligast att betala för? Jag vet vad jag svarar iaf. Men jag iofs velat ha en riktigt bra mobil, med bra kalender och allt rätt länge så kanske ska sluta klaga och hala fram visakortet bara.

Sov hos David i natt var riktigt mysigt, vi gjorde en god wok och sen åt vi glass med hjortronsylt, tyvärr smakade vi inga av téerna som jag hade köpt hem till honom för klockan blev för mycket, men kanske kan dricka te där i helgen istället. Borde äta något nu förresten apropå mat, gick och la mig och sov lite till när jag kom hem vid sjutiden imorse och sen har jag bara segat här och inte gjort mycket vettigt. Emman ska komma hit någon gång efter två och umgås och vid 18 är det matte som vanligt. Borde städa och diska nu, vore skönt att få lite ordning här hemma. Är typ aldrig hemma och hinner fixa något, men blir väl inte mer lockad att vara hemma pga stökighetsfaktorn. Borde städa nu och lura David hit till helgen lite grann iaf så vi inte bara är hemma hos honom jämt (fast hans lägenhet är bättre även om jag har fler snygga möbler :))


Mitt huvud är så rörigt just nu, så mycket fram och tillbaka, upp och ner. Sur, ledsen, glad i världens mix. Ena stunden vill jag bara lägga ner allt, men så kommer jag på att det är inte alls det jag vill och fortsätter. Följetong lär väl följa. Men men inga ångestattacker på något år nu och inga mer depressionskakor så ska väl vara rätt nöjd. Konstigt det där hur att lära mig känna saker varit något jag jobbat länge på och nu när jag till stor del klarar det så gillar jag det inte riktigt. Kanske att det är bättre att gå genom livet och nästan aldrig känna någonting och bara få ångestattacker ibland iaf, då slipper man känna allt till vardags iaf.

Nu ska jag nog äta frukost//Åsa

tisdag 17 november 2009

Rutiner eller brist på dem och att hantera verkligheten!



Jag känner lite att jag saknar rutiner. Idag gick jag upp 3.10 för att hinna i tid till jobbet, vid den tiden är jag så trött att ögonen rinner av sig självt när jag gör något som att bre frukostmackor, men i övrigt en ganska bra tur för den är inte så lång och man slutar redan 10.06 om man är i tid(vilket vi inte var idag). Men en tur som kräver en tupplur på dagen för att jag ska fungera sen på kvällen, men idag så hörde jag aldrig alarmet och stängde av det i sömnen så råkade sova till 16.50 och sen så började matten 18.00 så hann precis få i mig en tallrik fil och sen bort till s:t eriksplan. Ingen matte räknades under dagen alltså, men tror att provet gick hyfsat ändå. Men sen imorgon då börjar jag 13.14 och jobbar fram till 22.12, sen ledig på torsdag och med matte på kvällen, sen fredag 15.12-22.06, lördag 10.24-17.05, börjar 15.44 på söndag och åker till uddevalla och sen slutar jag 9.52 på måndag morgon och är ledig på tisdag men har då matte på kvällen. Ingen rim och reson på tiderna och svårt att planera in saker på kvällarna. Just nu skulle ett jobb med kontorstider kännas som rena drömmen för mig, skulle säkert tröttna på det efter ett tag, men ett jobb med lite flextider och där man är ledig när alla andra är lediga känns som om det vore rätt nice.

Ska åka och sova hos David på torsdag efter matten, han lär vara redo att sova strax efter jag dyker upp men känns som det är bättre att ses så än inte alls. På lördag när jag slutar vettigt så skulle han hem till någon gammal kompis, så annars skulle vi inte ses förens måndag. Om någon vill leka på lördag kväll så är jag ledig så ni vet det.

Har känt på sistone att mitt humör varit upp och ner mycket och att jag varit alldeles för lättpåverkad av yttre omständigheter. Kom sen på att inte skrivit i den där jag är bra boken på några månader och helt lagt av med affirmationer, så uppenbarligen har det effekt att göra det där iom att jag ser direkt hur effekten uteblir när jag inte gör det. Tog upp skrivandet i boken och affirmationerna från i söndags och ska se om jag kan bli lite mer vän med mig själv igen snart.

Nu ska jag nog ordna kvällsfika iom att allt jag åt innan matten var lite fil och sen ska jag kanske sova igen.

//Åsa

söndag 15 november 2009

Vad som kan få mitt hjärta att brinna igen!


Det finns vissa saker som ibland får mig att vilja ta upp mitt insomnade politiska engagemang, att återigen vilja rädda världen. Bilder som dessa får mig att nästan bryta ihop. Men jag vet att jag har svårt att engagera mig på en lagom nivå, vilket kan göra att jag räds att våga bry mig. För jag vet att jag inte är till någon nytta om jag återigen går sönder. Finns iofs en hel del annat som engagerar mig, när jag häromåret läste en artikel i antingen DN eller SVD om en bosättning som revs vid gazaremsan så var det beskrivet på ett sätt som fick mig att gråta. När jag läste om hur det under kriget i gaza förra året fanns de som gick upp på en höjd där och ägnade sig åt massmordsskådning blir jag förbannad och bestört. När jag läser om hur munkarna i Burma riskerar sina liv för att protestera mot militärregimen och läser om Aung San Suu Kyi's öde så känner jag både hopp och uppgivenhet. När jag ser vad som händer med vår miljö så blir jag förändringsivrare. Skulle vilja lära mig något sätt att engagera mig på lagom nivå. Har en gång i tiden varit så extrem aktiv i allt och nu betalar jag enbart några kronor till Amnesty per månad utan att faktiskt vara aktiv. Hoppas på att ha mer ork att göra något när jag är student sen.
Nu ska jag väl sova om jag ska orka upp till 6.00 imorgon bitti.
//Åsa

onsdag 11 november 2009

Idag skulle jag ju räkna matte hela dagen och som vanligt blev mina ögonbryn och ögonfransar snygga när jag färgade dem, fick till en ganska snygg form på brynen också men tycker som vanligt att det är svårt att få dem precis lika. Någon dag snart ska jag börja bli en bra människa som gör det jag ska göra istället för att smita undan och göra precis allt annat än det jag borde.

Blaj!



Ändrade lite utseende på denna blogg, inte lika snygg som Karins men blev lite gladare och så iaf. Iofs rätt meningslöst för en blogg med typ 3 läsare totalt (har inte den blekaste om vem mer än mig, Karin och ibland Jonas som läser detta någon som vet hur man kan se detta på blogger?).

Hade tydligen lyckats skriva upp mig på fel tvättid av de två jag valde mellan idag och nu när jag kom ner till tvättstugan så var det upptaget, tur att jag inte hade något brådskande att tvätta då och chockerande nog så hade jag ingen jättelust att tvätta. Borde städa och plugga matte nu, som det kanske kan anas av att dessa rader skrivs just nu så gör jag inget av det men ska väl sätta igång med det snart. Jag måste väl komma ihåg att det är för min skull som jag gör det här, för att jag vill klara matte b så jag får rätt behörighet för att söka det program jag vill in på.

Har efter cirka två veckors mörker och behov av att hela tiden ha tänt i klädkammaren äntligen bytt hallampa, förstod när jag stod där på en pall och nästan inte nådde upp varför jag skjutit upp det, nästa gång måste jag hämta en stege eller en längre vän. Hallampor har ju den fula ovanan att sitta dikt an taket, kökslampor är ju oftast lika i det hänseendet men där har man en fördel av att det finns en köksbänk att klättra på för att nå. Jag måste bli längre på något sätt, mina 154 cm är inte tillräckliga.

Ska hem till David ikväll, vi ska göra saffransfisk sjukt god mat som var alldeles för länge sen jag åt, något fettigt men vem bryr sig. Dock så börjar jag 5.14 imorgon, inte så kul, men får iofs sova lite i Karlstad om jag vill, väldigt soft tur överhuvudtaget. På lördag ska jag ut till Farsta och fira mor, då jag pga matten igår missade hennes vanliga födelsedagsfirande, men kom ihåg att skicka grattis-sms till både henne och Ingrid iaf.

Nu ska jag väl se om jag kan fixa mig någon lunch och sen börja räkna matte.

//åsa

tisdag 10 november 2009

Blandade tankar antar jag!


Har haft lite svårt för livet på sistone. Tror det lätt kan bli så när tiden inte räcker till hur du än vrider och vänder på den. Försöker balansera att jobba heltid på SJ, med att läsa matte två kvällar i veckan och samtidigt ha ett socialt liv. Nu är det ju så att mina jobbtider och mitt jobb är minst sagt speciellt. Är svårt nog att kombinera bara mina timmar med ett liv i övrigt utan kvällskurser, det är bara en av alla anledningar till att jag vill börja plugga och lämna SJ.

Skulle ju egentligen bara jobba på SJ över sommaren 06, men då jag dels tappat min möjlighet att få csn då jag tagit för lite poäng och inte visste vad jag ville studera så har jag blivit kvar. Finns väl både för och nackdelar med att ha väntat så länge, bland fördelarna finns det ju att jag hunnit bli klar med vissa delar av mig själv, jag vet mer vem jag är och vad jag vill och jag är motiverad. Men som det ser ut så är jag väl 31 eller 32 år när jag är färdigutbildat och det är väl en av nackdelarna. Men inom psykologi som är det ämne som jag planerar att utbilda mig i så kan det iofs finnas fördelar med att ha några års erfarenhet, att ha gått en lite krokigare väg samt haft tid att bli vän med sig själv.

När jag först kom att tänka på det här med att läsa psykologi så fick jag höra synpunkten att man då skulle vara färdig med sig själv, för mig ter det sig underligt men ganska intressant då man kan komma in på saker som när är man färdig med sig själv och vad innebär detta. Är det när jag inte har några problem kvar att lösa (finns den dagen någonsin för någon?), är det när man tagit sig igenom några kriser och lärt känna vem man är, är det när man är medveten om sina problem och hela tiden jobbar för att förbättra de sidorna av sig själv. Skulle vilja läsa så mycket olika saker, nu till våren ska jag ju läsa retorik, men skulle även vara intressant att läsa lite lingvistik samt filosofi.Är konstigt hur jag på samma gång kan känna att jag har jättestor aptit på livet (är så mycket olika saker jag skulle vilja göra och ser så många olika möjligheter just nu) men att jag samtidigt kan känna att jag inte orkar med livet då dygnet alltid har för få timmar, uppenbart är att något måste förändras iaf. Om jag fixar fram antagningsbeviset till komvux så finns ev. möjligheten för mig att få tjänstledigt 10%, så funderar starkt på att maila Jensen om en kopia på det.

Nu minns jag inte längre vad jag tänkte skriva om och komma fram till när jag började med inlägget så tror det innebär att det är dags att runda av och skriva mer igen när jag sovit, ätit och hjärnan vaknat upp från att ha varit i dvala.

//Åsan

måndag 2 november 2009

Haha, när jag nyss skrev till far på msn om hur mitt schema såg ut för den här veckan förstod jag hur det kan bli så att jag känner att jag aldrig hinner laga ordentlig mat längre eller göra något hemma. Måste gå hemifrån för att komma in till jobbet vid 4.40 imorgon, slutar strax efter 16 imorgon kommer då leta upp någon middag och sedan röra mig mot min matte som börjar vid 18 kommer vara där till 20 och är hemma strax innan 21 kanske. I övermorgon så börjar jag 5.24 och jobbar till 17.05 och då kommer jag åka direkt till Hagsätra för att bli klippt så är väl hemma hyfsat sent. På torsdag har jag jour 10.00-17.30 och åker då direkt till matten när jag slutar. Fredag är jag ledig, ska träffa min kompis Thomas för lunch eller fika vid 13.53 när hans tåg kommer hit och sen ska jag träffa David och då sova där för att på lördag morgon börja jobba 7.18 och sen jobba till 16.12 och sen ska jag antagligen följa med Anette på smygpremiären av action-impro. På söndagen börjar jag 16.44 och slutar inte förrens måndag 20.01. Sen börjar jag 7.18 på tisdagen och jobbar till 16.12 ska försöka äta något och sen direkt till matten, detta innebär att jag missar min mors födelsedagsfirande men skulle försöka få till något helgen efter istället. Men som det märks så är det rätt hektiskt, saker går i ett och inget går riktigt att bortprioritera. Men men förhoppningsvis lugnar det ner sig lite längre fram, men känner att det inte kan gå på så här jämt för då kommer jag inte orka vara människa sen.

Ska nog diska när jag druckit klart mitt te för när jag blev mer medveten om mitt schema nu så förstod jag att om jag inte hinner det nu så kommer jag nästan aldrig hinna det.

//Åsa
Håller på att göra potatis och purjolökssoppa nu, kände mig lite nervös innan, antagligen för sist jag försökte mig på att laga det så skar jag av fingertoppen och fick åka in till akuten istället. Men allt som skall skäras är nu skuret och den håller bara på att koka ihop nu. Ska bli så gott, är jättehungrig nu har varit på kurs ute i hagalund hela dagen, fått repetition av vagnsteknik x2. Har ätit hyfsat idag, men är säkert resterna av hur jag slarvade med att äta igår som gör att jag hela tiden är hungrig idag.

Har haft en trevlig helg med David, några småkontroverser, men på det stora hela mycket trevligt. Nu är min mat serverad får kanske skriva något här snart igen men nu äta.

//Åsa

onsdag 28 oktober 2009

Uppdatering

Så har hänt en del angående David och det senaste blogginlägget där jag beklagade mig över att inte få tag på honom eller att få något svar. Han var en idiot och jag var förbannad, sur, ledsen, sårad och besviken men jag skickade ett arg brev och sen sågs vi och pratade en massa om allt om vissa saker han gjorde och en del lögner och jag bestämde mig för att inte dräpa eller dumpa, men markerade tydligt att han för det inte kan ta mig för givet och att jag kräver vissa saker. Hoppas att det ska bli bra nu, men som sagt inget sker utan att man arbetar för det. Tänker inte här gå in på några detaljer om vad han gjorde eller varför, men det var något dumt och han gick med på att han var en idiot. Jag kan vara personlig och berätta mycket om vad jag känner etc. men jag drar även en gräns för hur privat jag kan vara av respekt för mig och de runt omkring mig.

Men vi har rett ut en massa, jag sa en del om vad jag förväntade mig och vilket beteende och bemötande jag tycker jag förtjänar och vill ha i förhållandet och känns mycket bättre nu, men var en del ångest innan och lite efter. Men jag har tillförsikt. Pratade med Anette ikväll, ska antagligen äta lunch ihop på fredag, hon tyckte jag hanterat det bra men om något sådant hände igen så var hon beredd att dräpa typ. Nu kanske inte det menas bokstavligen, handlar mer om att jag har vänner som bryr sig väldigt mycket om mig och vill att jag ska ha det bra och behandlas med respekt och skulle göra väldigt mycket för min skull. Kompiskärlek helt enkelt.

Nu ska jag äta klart min mat och sen ska jag nog sova. //åsa

lördag 24 oktober 2009

Jour, prioriteringar och shopping...

Har jour just nu, något långtråkigt och termosen som jag fyllde med kaffe i morse blev självklart kvar i köket. Har använt tiden bra idag iaf, läst tidningen, köpt ny jobbklocka (den gamla är spårlöst försvunnen), handlat smink på mac i pub-huset och räknat lite matte. Det braiga med att shoppa på jourtiden är man jag kan räkna det som att jag får betalt för att göra av med pengar och då känns inte minusposten på kontot lika illa :). Ibland skulle jag vilja ha obegränsat med pengar när jag genade genom åhlèns förut idag så såg jag att de hade jättemycket stövlar så testade några trots att jag vet att det är ett nästintill hopplöst projekt då mina vader och stövlar inte direkt brukar gå ihop, men så såg jag ett bara snygga hilfigerstövlar som jag testade och de satt perfekt men prisfrågan är en annan känner inte riktigt att jag kan spendera 3000 kr på ett par stövlar när jag behöver en jacka mer. Såg massa söta skor i PUB-huset sen också och jag vill inte behöva välja jag vill ha dem alla (i en jättestor klädkammare i en fin drömlägenhet).

Skulle kanske på bio med David ikväll eller imorgon kväll, vi sa igår att han skulle ringa när han skrivit högskoleprovet men det har han självklart inte gjort och när jag försöker ringa så är det ingen som svarar. Kan bli galen på hans oförmåga att planera något när det kommer till mig, hur svårt kan det vara att kolla när man är fri och sen boka in. Särskilt när det när det kommer till andra och annat går att planera in saker bara inte med mig. Gillar inte att känna att jag inte blir prioriterad och har lovat mig själv efter tidigare erfarenheter att ställa mer krav eller att se till att få det jag vill ha på egen hand. Kanske dags för såna där jobbiga saker som att prata om hur vi ser på relationen, vad man vill ha ut av den etc. Vore ju rätt skönt ibland om sånt där bara löste sig automatiskt men så funkar det inte, utan vill man ha något får man själv se till att få det och då är kommunikation en beprövad väg dit.

Knappt en timme kvar av min tid på jobbet, som tur är är risken att jag då blir ivägskickad väldigt liten så snart får jag nog sluta.

//Åsa

fredag 23 oktober 2009

Dumptidumptidump...


Har varit på två tillfällen på matten nu, läraren verkar bra men dessvärre så har han två klasser samtidigt i olika klassrum både matte a & b och det innebär att när han börjar i det andra klassrummet och det är någon grundgrej som man inte förstått så sitter man ganska mycket fast om inte någon av dem bredvid dig vet hur man gör. Smart sätt för skolan att snåla på dock. Upptäckte att jag har lättare för matematiskt tänk än jag trodde, bara det att mina grundkunskaper ibland är lite väl dåliga. Funderar på att läsa historia-a till våren på Jensen, har försökt förut men varit på distans och då lagt ner direkt men om jag kör en klassrumskurs så borde det inte vara något problem, behövs inte för psykologprogrammet men väl för juristprogrammet och en massa kurser om jag tycker verkar intressanta. Verkar dumt att inte kunna läsa ett backup-program eller en kurs vid sidan av bara för något enkelt som att jag aldrig slutförde en kurs som jag både tycker är intressant och har lätt för.

Har beställt hem lite nya skivor Regina Spektors nya, Albert Hammond Jrs första och Melissa Horns båda skivor, blir en del musik som går på repeat här just nu. Jag föll direkt för Melissa Horns - Lät du henne komma närmre


Slutar 00.12 i natt, inte min favorittur att ha en fredagkväll, då när man åker hem sent på natten måste dela tunnelbana med massa fulla människor och när man är trött efter en lång arbetsdag istället för tankad på vin eller öl så kan det vara väldigt tröttsamt.

Mitt jobb-id som även fungerar som passerkort försvann i måndags och nu är jag fullständigt handikappad när jag ska in och ut på jobbet, funderar på att ta hem uniformen ikväll och åka in i uniform till jag fått mitt tillfälliga id-kort då är det inte lika många dörrar som jag måste ta mig igenom utan kort iaf. Förstår inte att det ska vara så svårt att fixa fram något som är så nödvändigt på mitt jobb, men tydligen har någon missat poängen med ett tillfälligt id-kort.

Jag bör göra mig redo för en ny dag på jobbet nu, äta klart och fräscha upp mig och så. Min vän Malin tog en bild på mig och David i somras på parkteatern självklart har jag kidnappat den.


//Åsa

fredag 9 oktober 2009

Shoppingvånda, studier och jobb!

Var precis upp på vinden och hämtade min kartong med vinterkläder och skor och är svettig som en tok, måste omorganisera där uppe så jag slipper lyfta de tunga porslinskartongerna så fort jag ska ha något där. Börjar bli riktigt kallt ute nu, imorse när jag och David satte oss i bilen frös jag som en tok, min fantastiska londonkappa börjar bli i kallaste laget nu måste nog acceptera det och ta på mig något annat. Eftersom att ingen av mina vinterjackor riktigt duger så började jag kolla utbudet lite på nelly.com och jag måste fråga mig varför, varför, varför är det alltid så att de saker jag faller för mest är de dyraste? Hade nämligen tänkte bli lite vuxen och tänka praktiskt när det kommer till vinterjacka denna gången. Har en jäättefin jacka, tunt material, kort, vida ärmar och vid i modellen så det blåser ständigt in i den och den är inte så varm från början så när det närmar sig minusgrader är den inte så pålitlig. Sen har vi min svara kappa där fodret faller samman och jag nålat upp det med en säkerhetsnål för att det inte ska falla ut och synas, dessutom inte så varm från början. Så nu funderar jag på en riktig jacka och inte en kappa, typ något dunigt, parkasaktigt men de snyggaste modellerna är så dyra, plus att det inte är lika kul att köpa en sån som att köpa en söt kappa, men det var det där med att tänka praktiskt. Så den modell jag gillade mest kostade 6449, inte direkt så mycket pengar jag har lust att lägga på en jacka, men om jag inte tänker betala för mycket men samtidigt vill hitta något jag gillar innebär detta att jag måste gå i massa affärer med massa folk i dem, jag gillar när det är lite övergivet i affärerna och jag inte måste trängas då kan det vara kul att shoppa, men roligast är det när man inte köper något för att man måste utan bara spontanshoppar något bara för att. Men jag har frusit så många vintrar nu och är faktiskt lite trött på det, funderar på ett par riktiga vinterkängor också, men det hör också till kategorin vuxet och tråkigt att köpa. Men jag har fått för mig att det kan vara roligt att vara varm om fötterna, ha skor som inte läcker in och som inte gör att du halkar en massa. Jag kan absolut gilla att shoppa, men det är när det handlar om att köpa en klänning som jag inte behöver eller ännu en handväska eller något jag köper bara för att det är sååå fint, men att köpa saker som jag behöver och som fyller en funktion då har shoppingen helt plötsligt förlorat sin charm och känns bara tidsödande och tråkigt.

Nu har jag förresten ansökt till retorik på su till våren och lagt in en begäran om att gå ner i tid, hoppas att de inte skjuter på min tjänstledighet för då måste jag överväga att säga upp mig och söka ett annat jobb. Inte för att jag inte överväger det ibland ändå, men även om SJ inte är min dröm direkt så är det ett perfekt vid sidan av studier jobb, men inte på heltid dock. Ska snart bege mig till jobbet och ta mig till Göteborg, har nattugglan så slutar strax efter midnatt. Hatar på fredagar när man har den turen och måste dela tunnelbanevagn med massa fulla människor, plus att om jag slutat lite tidigare hade jag kunnat sova hos David och det är mysigt särskilt när man har sovmorgon och kan ligga och dra sig tillsammans. Men istället kommer jag hem runt ett och sen har jag tvättstugan från 07.00, för jag har skjutit upp att boka så länge och det var det alternativ som fanns kvar låter det inte fantastiskt :). Jag gillar inte att jobba helger, just nu skulle jag vilja ha kontorstider, känns som det skulle vara rena rama himmelriket i jämförelse. Borde göra mig redo för att sticka till jobbet nu men min kropp sitter envis kvar, stryk borde den ha.

//Åsa

torsdag 1 oktober 2009

Tråkinlägg!

Ska strax bege mig till jobbet för mitt första jobbpass efter sjukskrivningen. Ska på sätt och vis bli skönt då jag blivit extremt förslappad nu när jag varit hemma. Men jag har också mått ganska bra, varit både piggare och gladare och är rädd att det ska försvinna så fort jag är tillbaka på jobbet. Men nu är det iofs en bra tur, upp till Falun med X2000 och sen tillbaka på morgonen och sluta, enda som kan hända är att det byts ut till x40 (tydligen hänt upprepade gånger) men förhoppningsvis ska vi klara oss från detta öde och annars ska det nog lösa sig ändå.

Hade en jättemysig kväll med David igår, lagade mat tillsammans, satt i soffan och lyssnade på musik och pratade, lite tända ljus och hångel gjorde det hela ännu trevligare. Har en bra känsla när det kommer till honom och mig och tror att känslan är ganska ömsesidig. Har lätt för att slappna av med honom och att faktiskt kunna prata om alla de där irriterande tankarna som dyker upp i mitt huvud och det brukar vanligtvis inte vara min starka sida. Jag brukar mer vara hålla allt inom mig eller prata om det med alla personer utom den det berör mest. Men känns som jag förändras en del nu, som om jag växer och kanske till och med någon kan börja närma mig det som kallas för att vara vuxen.

Har gett mig på att försöka läsa ut Äcklet av Sartre, har försökt flera gånger förut och alltid tyckt att det varit en bra bok men på något sätt ändå lyckas fastna på mitten och sen aldrig komma vidare i den men tänkte att det nu gått några år och kanske är jag redo nu. Hoppas på det för jag gillar inte att det är så många böcker i min bokhylla som står olästa särskilt om det är något som jag själv införskaffat och inget jag fått i present från någon som inte alls känner till min boksmak.

Nu ska jag försöka få i mig lite av mitt kaffe innan jag måste stressa iväg till tunnelbanan och jobbet.

//Åsa

måndag 28 september 2009

Domedagen eller att bara att växa till något mer!

Igår började jag tro att världen som vi känner den kommer till en ände snart. Jag, ja ni läser rätt, Jag satt och jämförde villkor och räntor på olika sparkonton, jag gick med i ett ekonomiforum och jag tänkte att jag kanske skulle nappa på bankens erbjudande om gratis pensionsgenomgång. Helt plötsligt så verkar det där om armageddon inte så ologiskt eller hur. Men så tänkte jag så här att även om jag inte identifierar mig själv som någon ekonomisk person, så innebär ju inte det att det måste vara fel för mig att börja ta lite ekonomiskt ansvar. Att se framåt istället för bara se nuet och jag vill ha det där och jag vill ha det nu. Och att det inte måste vara så antingen eller, det är inte så att jag automatiskt måste välja mellan att vara spontan och göra roliga saker och att ta lite ansvar och se ett större sammanhang. Det gäller bara att hitta en balans där jag fortfarande gör roliga saker och om jag verkligen vill ha något köper det, men att jag även ser till att ha en buffert och att tänka framåt. För som det är nu har jag ångest så fort det är en räkning som ska betalas och då är jag inte fattig som när jag var student och blev av med csn eller när sommaren började och man inte fått sin första riktiga lön men fortfarande behövde äta och betala räkningar. Idag har jag inget problem med att ha råd, men pengar har blivit ett stigma för mig. Inte så att jag har massa pengar, men det finns utrymme för dels betala det som måste betalas, göra lite roliga saker emellanåt, äta på en trevlig restaurang och att spara lite. Tror att så mycket i livet handlar om balans; ekonomi, nöjen v.s. nytta, när det kommer till känslor. Rent känslomässigt skulle lite balansräkning inte sitta fel ibland, att känna men inte så mycket att känslorna tar överhanden och dränker dig utan på ett sätt där hjärnan fortfarande är med i spelet. Fast iofs borde jag ibland bara gå på magkänslan och sluta analysera så mycket. När jag nyligen förklarade för Emman hur mina tankegångar går ibland och hur min hjärna fungerar, så föreslog hon att jag skulle stänga av en del av min hjärna och att det i mitt fall skulle vara legitimt att supa bort några hjärnceller. För visst är det bra att tänka och att försöka förekomma och att inte bara göra ibland, men det är även bra att njuta av det bra som är utan att tänka på hur det hela skulle kunna försvinna och förstöras i framtiden.
Så lite equilibrium är det som behövs till flera delar av mitt liv, men nu mat och sen simma med emman.

//Åsa

onsdag 23 september 2009

Sjukgymnast, studier och livet!

Imorse blev jag väckt av att de ringde från sjukgymnasterna vid Globen och gav mig en återbudstid, så idag har jag varit där, pratat och blivit undersökt samt fått en övning att göra. Så får hoppas på att det hjälper och att jag får in det, att det där med koordination är inte min starka sida blev jag påmind om klarade av att antingen böja på höften eller att göra det långsamt att klara båda samtidigt var svårare :). När jag ändå var vid Globenområdet så passade jag på att gå bort till köpcentret, var in till arbetsförmedlingen och hämtade bl.a. su:s kurskatalog. Sen så köpte jag en toning till håret och var in på himalaya kaffe- och tehandel där jag köpte lite choklad, lakrits och en kaffe.

Ska precis värma upp lite av gårdagens paj och äta som en sen lunch. Sen ska jag nog fortsätta kolla igenom studiekatalogen, började fundera på om man kanske skulle läsa två-tre program parallellt för att bli mer mångsidig och få lite valmöjligheter när man är färdig. Psykologi, lingvistik och juridik samtidigt vad sägs om det ;).

Började titta på luger och så för att se vad för intressant konserter som man skulle kunna se och såg precis att Regina Spektor kommit med en ny skiva och ska ha fyra konserter i Sverige, det var ett lyckligt yay som kom ur min mun då hoppas att det inte är försent att boka bara och att jag hittar någon att gå med, Hans borde inte vara omöjlig om inte annat men vore trevligt att få gå med en David.

Gäller att komma ihåg att göra roliga, intressanta och givande saker och inte bara låta livet gå på rutin och passera förbi en. Dikten Förlusten "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag det var livet" som skrevs av Stig Johansson är kort och riktig och det gäller att komma ihåg det emellanåt och inte bara låta livet flyta förbi. Nu ska jag äta mat och börja se om Gilmore girls, sen kanske lite byte av hårfärg och en vända upp till vinden.

//Åsa

tisdag 22 september 2009

Om framtidsplaner och faktiskt göra nytta!

Idag har varit en relativt produktiv dag. Har ringt och sett till att hamna på väntelista hos sjukgymnast, varit inne på jobbet och lämnat papper om sjukskrivningen i min arbetsledares fack. Efter det åkte jag bort till kaffecompaniet och köpte kaffe och fikade pratandes med Martin och Kajsa, var ett trevligt sätt att ta det lugnt utan att behöva sitta hemma och ruttna bort. Sen åkte jag hem gjorde en pajdeg, städade lite och sen kom martin, pajen slutfördes och senare inmundigades. Fick även med varsin kopp kaffe, lite choklad och en massa prat vilket resulterade i en trevlig kväll helt enkelt.

Däremellan så har jag tittat på vilka kurser jag kan tänka mig att läsa för att ta de poäng som krävs för att jag och csn ska bli bundis till nästa höst. Hade från början tänkt introduktion till lingvistik på 7,5p. Men sen kom jag och tänka på retorik och den kurs jag började läsa våren 2006, när mitt csn drogs in och jag slutade för att börja jobba på SJ. Dels är retorik ett ämne jag tycker är intressant, jag tror även att jag kan ha stor nytta av det, samt att där har vi fördelen att jag redan äger åtminstone några av böckerna. Sen är retorik på 15 poäng vilket motsvarar 10 i det gamla systemet så då behöver jag inte kombinera den med någon annan kurs för att få ihop tillräckligt med poäng. Nu ska detta funderas på ytterligare, jag ska hämta kurskataloger på antar jag någon arbetsförmedling, då det nu visade sig att akademiska forum i den form den fanns förut har upphört. Sen när jag tittat i högskolornas kataloger och ringat in vad jag anser vara vettiga och intressanta alternativ, så ska för och nackdelar med de olika alternativen stötas och blötas med betrodda vänner. Och jag ska se till att ansöka i tid, veta att det inte alltid är min starka sida att göra saker när de ska göras men nu vill jag verkligen komma vidare med studier och har gjort en plan och då ska den fullföljas.

Har även konstaterat att för psykologprogrammet så krävs 1,8 på högskoleprovet. När jag gjorde snabbversionen av provet på studera.nu sist så fick jag att jag skulle få 1,7 om jag skrev motsvarande på verkliga provet, vilket innebär att jag med lite övning nog kan få mina 1,8 eller mer. Har 1,6 som högst nu, ett helt ok resultat men inte tillräckligt för att min plan ska gå i lås. Har även tagit in det faktum att det föreligger en risk att jag inte får mina 1,8 när jag till våren skriver provet och att jag därför kanske bör titta på alternativa utbildningar då det inte skadar att ha en plan b. Dock så kan jag erkänna att jag skulle bli väldigt besviken om jag inte lyckades, dels för att jag vill detta väldigt mycket, men också för att jag tror att jag kan klara detta och att inte motsvara sina egna förväntningar är jobbigt.

Har på sistone märkt att jag har blivit mer målmedveten. Det där med att sätta mål och genomföra dem har inte varit min starka sida annars. Det där med att misslyckas innan jag egentligen riktigt försökt har tyvärr varit mer av min melodi. Men nu så har jag dels fått både ökat självförtroende och självkänsla och hittat en annan motivation än tidigare. Så det gäller det bara att hålla tummarna för att allt går vägen. Har massa bra människor omkring mig som tror på mig, som kan fungera som inspiration och som kan ge råd och stödja mig så förutsättningar finns ju där. Sen är det ju bara mig det hänger på att jag vågar faktiskt försöka på riktigt denna gång, att jag tror och satsar på mig denna gång. För intelligens, intellekt, analytisk förmåga och såna saker som krävs för att slutföra en utbildning finns där. Men det krävs även arbete, målmedvetenhet och envishet så ska bevisa att jag har de komponenterna också så kan jag kanske denna gång ro skeppet i land.

En sak som jag varit dålig på under min sjukskrivning är det här med att gå och lägga mig i tid, klockan är alldeles för mycket och jag borde sova redan så bäst att avrunda och gå och nanna kudden. Förresten verkar faktiskt klara av det där med att blogga mer och om fler saker, så nu ska vi bara se om jag kan hålla det uppe.

//Åsa

måndag 21 september 2009

Att uppskatta de små men delikata bitarna i livet!

Ibland får jag för mig att jag kanske har några av de bästa vännerna en människa kan ha, i vart fall så passar de mig väldigt bra. När Anette ringer upp mig på kvällen efter en presskonferens och säger att hon är jättetrött och hungrig men ändå kände ett så stort behov att ringa mig för att hon tycker om mig så mycket och vi bestämmer att hon ska boka in mig som ett viktigt möte under morgondagen bara för att vi ska ha en chans att ses och prata.

Eller bara det faktum att jag har flera stycken vänner som jag känner att jag kan prata om allt med, som jag vet skulle komma om jag behövde dem. Ibland ska man nog stanna upp och uppskatta det bra man har i livet och se hur värdefullt det är. Att ha någon som alltid ser till ditt bästa, någon att skratta med, gråta med, att dela sina tankar och idéer med är inte alla förunnat.

Jag kan ibland känna att jag skulle vilja ha mer kompisar, personer att gå på roliga fester med/hos, att se en film med etc. Inte för att jag inte kan göra sånt med mina vänner men de har som alla begränsat med tid och det har även jag och när jag ser folk runt omkring mig som hela tiden springer på roligheter med massa roliga, häftiga, spännande människor så kan jag bli avundsjuk. Då kan det vara lätt att missa att även andra kan sakna det man själv har och jag skulle inte byta mina vänner mot något i hela världen även om en tillvaro som denna ibland lockar: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.5147525 eller som den här: http://www.elle.se/bloggar/elsa-billgren.aspx
men på det stora hela måste jag nog ändå säga att den tillvaro jag för kanske inte är så dum ändå och det ibland bara handlar om att uppskatta det man har.

//Åsa
Livrädd livsnjutare går det?

Funderade på en sak idag. Jag räknar mig själv till kategorin livsnjutare och samtidigt är jag livrädd för livet. Nu är att vara livsnjutare något som handlar om att hitta det som för en själv är det goda och fina i livet och ta vara på det, men jag undrar hur det går ihop med hela tiden vara rädd för att förlora det bra jag har och mina försök att undvika allt det som kan anses vara svårt. För på sätt och vis har ju livsnjutandet att göra med att leva fullt ut, släppa kontrollen och ta in upplevelser. Om man försöker kontrollera alla känslor och händelser så gör man ju snarare det motsatta, man begränsar sig. Om jag hela tiden funderar på vad som kan komma att hända, försöker förekomma händelser och att skydda mig själv från smärta, är det inte då så att jag missar mycket av det som händer för att jag är så inne i mina tankar och begränsar jag inte mina möjligheter att uppleva det bra.

I lördags när vi satt på muren inne på millesgården och njöt av det finna vädret och pratade så sa David att om han kanske bryr sig lite för lite om vad andra tycker och vad som föregår runtomkring honom så bryr jag mig kanske lite för mycket istället. Finns en poäng där och jag föreslog att vi skulle ta lite av varandra så jag skulle bry mig lite mindre och han lite mer. Jag måste nog hitta ett sätt att sluta försöka kontrollera allt, att slappna av och att bara vara.

När det kommer till saker som att spendera pengar på goda saker, fina upplevelser och njuta av en bra dag kan jag vara njutningsmänniska. Men när det handlar om känslor, förhållanden och tankar så är jag nog tyvärr en kontrollmänniska. Jag märker att jag kan bli väldigt konflikträdd när jag känner starkt för någon. Tror att jag på något sätt får för mig att allt skulle raseras om jag sa någonting om vad jag reagerar negativt på eller stör mig på. Men detta leder endast till att jag agerar konstigt i många situationer. Som i söndags när vi var vid fåfängan så blev jag tjurig av bagatellsaker, men det var för att jag egentligen var irriterad på några småsaker sen tidigare som jag låtit bli att ta upp och då blir det en situation där jag verkar bli irriterad över a när jag egentligen är irriterad över b. Tror att detta beteende kan vara mer förödande för ett förhållande än om jag tog upp det jag var irriterad över egentligen. Eller om jag om jag bara förklarar vad jag har för förväntningar, vad jag vill och vad jag tycker.

Känner att jag handlar emot mina principer och idéer om hur livet, tankar och känslor ska hanteras och bara väljer den väg som är enklast för stunden. Behöver ta ansvar över mig själv, mina känslor och mitt liv. Brukar hävda att i ett förhållande så är det vanligt att folk blir besvikna då förväntningar som de inte förklarat för sin partner att de haft, inte blir infriade och att vi måste bli bättre på att ta ansvar för att få våra behov uppfyllda genom att dels uppfylla några av dem själv och att förklara vad vi vill, behöver och hur vi tror att detta kan bli uppfyllt. Jag står fortfarande bakom tankegången, men jag verkar ha svårt att applicera det i praktiken. Om man gör så som jag vill kunna göra istället för som jag gör så har man möjligheten att jämka sina förväntningar, man kan diskutera vad man skulle vilja att den andra gör och den kan ta ställning till det och den kan dessutom få chansen att förklara varför den gör som den gör. För vi har så ofta olika syn på vad vi vill få ut av ett förhållande, hur vi anser att ett förhållande ska vara och vad som är rimligt när det kommer till saker som hur ofta man hörs, hur ofta man ses och till vilken grad man inkluderar den andra i sitt liv. Det som alltid krävs, men ofta missas är kommunikation. Vi diskuterar vad vi vill och är ute efter med våran bästa vän istället för med vår partner och sedan klagar vi på att vi inte får det vi behöver. Och visst är det bra att diskutera med sina vänner, man kan få perspektiv på saker, man får ventilera och allt det så jag säger inte att vi ska sluta med det men däremot kanske vi även ska prata med den som vi har förhållandet med. Om Anette, Emma och Jonas vet mer om hur jag känner för David och vad jag vill, funderar och tänker på när det kommer till oss så blir det liksom svårare för honom att faktiskt bemöta det jag känner, vill och tänker än det blir för Anette, Emma och Jonas och då är det kanske inte konstigt om det blir lite knas ibland.

Ibland kan jag veckla in mig lite väl mycket i massa tankegångar när jag istället skulle behöva slappna av, leva, ta det onda med det goda och våga vara människa. Njuta av alla livets aspekter och våga säga subjekt predikat objekt till den jag tycker om utan att vara rädd för vilken reaktion meningen skulle få, utan bara säga det för att jag känner det och kanske säga det utan omskrivningar i form av satsdelar utan på ett sätt som är lättare för en icke-språknörd att förstå.

/Åsa

fredag 18 september 2009

Att lära sig städa!

Har pratat om att jag borde blogga mer än när jag behöver ventilera när något känns jobbigt och svårt. Det är ju inte så att jag konstant går omkring och tycker saker är svåra och ångestfyllda utan bara att det är mest då jag har det stora behovet av att skriva.

Men iaf tänkte jag skriva nu om det där med städning och ordning och reda. De som känner mig vet att det där med att hålla ordning inte är min starka sida. Nu är det ju inte så att jag faktiskt gillar att bo i ett kaos, men jag har dels vant mig vid det men också så vet jag inte riktigt hur man gör när man städar. Är som om det finns en ordningsgen som saknas hos mig. Så googlade idag på städtips och det mesta koncentrerade sig kring hur man får bort fläckar etc. Och nog för att sånt kan vara användbart, men det är inte det som är det stora problemet för oss oorganiserade (även om det kan vara väl eftersatt) men om man knappt lyckas komma till stadiet där golvet är fritt från saker och all disk är borta så är det liksom en annan del av städningen som behövs hjälp med. Vill liksom lära mig var man börjar. Faktiskt så hade grumme en ganska bra grej med checklistor: http://www.grumme.se/stad/checklistor.asp
innehåller kanske inte allt som jag som ordningsnovis behöver men ganska mycket.

Nu ska jag försöka ge mig på det där med städning då det vore skönt att ha ett rent hem med ordning på grejerna och där folk kan komma hem till en utan att förvarna först.

Tänkte börja med:
* Att slänga allt som bara ligger och skräpar och gå till sopsorteringsrummet
*Tömma kassen med ren tvätt
*Få undan all disk
*Försöka ställa allt på rätt plats t.ex. alla böcker till bokhyllan
*Gå upp med saker på vinden

Efter det kan jag komma in på saker som torka av alla ytor, dammsuga, torka golv etc.

Så nu på med energimusik och börja.

//Åsa

söndag 13 september 2009

När kroppen och huvudet säger ifrån till slut så kanske man bör lyssna!

Kom till jobbet idag och insåg att jag inte har den blekaste om iaf jag stängde av spisplattan innan jag gick. Är läskigt hur saker kan gå en förbi utan att man har en aning. Känner mig helt slut i huvudet, skulle en resenär börja bråka på mig idag så finns det risk att jag bryter ihop och börjar gråta. Det är något med schemat, den ständiga stressen och allt på jobbet som är så oförutsägbart just nu som gör att jag och mina kollegor inte orkar längre. Min toleransnivå sjunker ständigt och jag har ingen ork. Jag glömmer saker allt från ord, till vad jag gjort. Saker som jag vanligtvis kan skaka av mig bara fortsätter gnaga. Har på allvar funderat och ringa och sjukskriva mig på grund av mental utmattning. Känner inte igen mig själv längre. Finns ingen motståndskraft och minsta sak som går fel kan riskera att sänka mig. Något måste jag göra iaf, för så här orkar jag inte ha det längre.

/Åsa

lördag 12 september 2009

Ångesten är på reträtt!

Verkar som mitt hjärta och min hjärna är överens nu. Känslan som jag haft på sistone som om något pic-pic-pic:at inombords velat ut och inte lämnat min hjärna och mitt stackars känsliga hjärta någon ro verkar ha gått över. I alla fall för denna gång, det frustrerande är väl att det händer då och då och jag vet inte när det ska börja eller gå över. Försöker bena i det och luska ut, vad källan är till det hela och vad jag kan göra för att förebygga att känslan kommer samt att lista ut hur jag ska hantera det så det snabbt går över.

Nummer ett på listan är väl att kolla på stressfaktorerna i livet, vad som gör att jag inte kan gå ner i varv, slappna av och bara låta livet ha sin gilla gång. Jobbet är ju en ständig faktor schemat, plus det faktum att förutsättningarna ständigt ändras och pressas till max. Tittar på andra jobb, men samtidigt så har jag ju planen att börja plugga och ska då till hösten läsa matte b och under den tiden behöver jag gå ner i tid då mitt jobb är så långt från flexibelt som det bara går, så planerar att ta tjänstledigt några procent så jag jobbar kanske 80% eller så. Så kanske är det precis vad jag behöver för att orka, får se det är ju ett steg i rätt riktning iaf.

Men finns ju fler saker än jobbet som kan behöva förändring och förbättring, jobbet med självkänslan fortsätter, inbillar mig att det med bättre självkänsla är svårare att haka upp sig på smådetaljer. Man läser inte in lika mycket i varje liten småsak då man inte hela tiden är inställd på misslyckande och på att bli avslöjad som en bluff. Är på tiden att jag börjar älska mig själv, tro på att folk gillar mig och att allt som är bra i mitt liv inte helt plötsligt kommer försvinna i ett vingslag och att även om något skulle gå åt fanders så kan jag hantera det. Men hur man lär sig detta är inget jag har 100% koll på faktiskt. Men att det kräver lite arbete är jag säker på då det hittills inte hänt att jag vaknat på morgonen och känt att nu är alla bitar på plats.

Har massa saker som är bra i mitt liv, måste bara hitta ett sätt att hantera det som är mindre bra så att det inte överskuggar det andra. Jag har bland annat jättebra och fina vänner som alltid finns där, en fin familj, jag har ett fast jobb och en bra bostad, jag har massa möjligheter, jag är smart och kan åstadkomma massor om jag bara slutar lägga krokben för mig själv, jag har en fin David och jag har en konstruktiv livsinställning som gör att jag tar tag i det jag inte trivs med i stället för att enbart gnälla.

Nu ska jag ta tag i att sova och sen ska jag gå upp och ta itu med morgondagen

//Åsan

söndag 16 augusti 2009

Ventilationstunnel för att jag ska våga!

Detta behov av total kontroll över känslor, livet, relationer. Om man visste vad som skulle förgöra en i förväg skulle man ju aldrig våga, man skulle inte göra några misstag då man visste från början vilket som var rätt och vilket som var fel. Men nu är inte livet så enkelt. Man måste våga chansa, självklart samtidigt som man gör sitt bästa med den empiriska kunskap man hunnit samla på sig. Men du kan inte veta om det är rätt eller fel val i förväg, du måste våga trots att utsikterna är osäkra. Är rädd att jag ibland stannar upp och analyserar för mycket så jag missar att njuta av det som är nu, att alla mina tankar, rädslor, känslor gör att allting annat blir suddigt. Händer att jag undrar om livet vore lättare om man tog bort en hjärncell eller två. Om jag hade lättare att glömma och sudda ut, har lärt mig förlåta, men jag vet inte om jag lärt mig hur man gör för att släppa kontrollen. Hur man gör för att inte låta den kunskap man har om hur människor kan vara mot varandra, bli till en ständig rädsla för att det är det som människor kommer göra dig. Måste lära om, lära om på nytt om vad mänskliga relationer innebär. Ja en lagom skeptiscism är hälsosam, att lita handlöst på någon kan vara farligt, men var går egentligen gränsen mellan vad som är lagom och när det kontrollerar dig.

Att lita på människor är att ta risken att bli sårad, att inte våga ta den risken är brist på tillit på att man själv kan hantera att bli sårad. Kanske handlar allt om att lita på sig själv. Om jag har tillräcklig tro på mig själv för att veta att jag kan hantera det jag utsätts för, att jag kan falla och fortfarande resa mig upp. Kanske gör det då att jag vågar släppa in någon lite lättare, att veta att jag kan hantera eventuella negativa följder gör att jag också ger mig själv chansen att få det som är bra. Livet är både chanser och risker och jag måste våga riskera något för att vinna något. Att hela tiden ha de negativa erfarenheterna som referenspunkt och bortse från de positiva är ju när man tänker efter idioti. Att ta allt i beräknande det bra och det dåliga, vad jag kan vinna mot vad jag kan förlora, är ett mer konstruktivt sätt att se på det hela.

Att låta mig styras av rädslor, att måla upp scenarior över vad som kan komma att hända två månader från nu, ett år från nu, tio år från nu, är inte det att ta bort lite av livets charm. Är inte det faktum att vi inte vet, inte kan veta lite av det som gör att livet får färg. Det må vara läskigt, till och med skrämmande. Men att försöka ha kontroll över det som är oförutsägbart, att styra varenda händelse i livet. Att aldrig låta dig överraskas, gör ju att du aldrig upplever något nytt. Du stänger ute det chansen till nya erfarenheter, det som gör att det negativa du känner till kanske ställs i perspektiv till någonting du ännu inte upplevt.

Jag måste jobba på det här fortfarande, tror jag är en bit på väg, men har en bit kvar. Kanske ska börja med att öppna munnen ventilera mina rädslor, låta någon sätta dem i perspektiv, lita på att någon fångar mig om jag faller. Våga lite mer och lära ännu mer.

söndag 15 mars 2009

Som om tusen myror invaderat mitt skinn och jag bara vill ut!

På sistone har jag känt mig förbannad och lättirriterad, som om det kliar innanför huden och jag bara vill ut, bort och som om man skulle sprängas. Tror det till stor del är situationen på jobbet som satt livet på pottkanten, vårat nya schema gör det svårt att trivas. På tisdag så börjar min historia a kurs, ska se till att faktiskt göra något denna gång. Möjligheterna för vad jag plugga ökar markant när jag läst den, samt att jag tror att jag behöver bevisa för mig själv att jag faktiskt kan göra något utan att ge upp utan att ens ha försökt. Får bara lägga upp det annorlunda, strukturera upp det litegrann. Har sökt jobb och hoppas att jag får något av dem, för denna frustration och ångest är påfrestande och uttröttande. Kanske borde jag också se till att ta tag i det där med att börja prata med någon men en sak i taget, ska inte försöka ändra allt på en gång. Men måste jobba på att bli lite mer tillfreds, att trivas i mitt eget skinn och just nu för att göra det tror jag att jag måste ändra lite yttre faktorer och inte bara de inre.

Ta hand om er
//Åsan

lördag 24 januari 2009

Osäkerhet, sårbarhet och att veta var man står!

Har precis legat och gjort något lite ytligt som att färgat ögonbryn och fransar, samtidigt har jag legat och tänkt o-ytliga tankar om livet och relationer. Funderat på det där med yta versus inre och om det verkligen måste finnas en motsättning dem emellan. Jag tycker om att känna mig snygg, jag gillar att få en komplimang (säger snällt tack, fast jag inte alltid tror på dem) och undrar om det måste vara så fel. Jag har i många år haft jätteproblem med självkänsla, självförtroende och att uttrycka vad jag känner. Det är något som jag ständigt jobbar på och även om jag inte är riktigt där än så är jag en bit på väg. Jag tror mig inte om att höra till kategorien extremt bekräftelsesökande människor och jag menar inte så alla vill ha bekräftelse ibland och det är inget fel men jag jagar den inte och jag kan ge den till mig själv också. Men ibland när man har en relation med någon så kan det ibland vara skönt att få veta vad den känner för och om dig. Enkla saker som att man är söt, klok, rolig, fin eller bara den enkla jag tycker om dig. Om allt i en relation ska vara gissningsarbete kan det nog göra den mest säkra osäker. Att ens inte kunna få bekräftelse på vad den andra anser det vara för relation, utan försöka gissa sig fram till det kan ibland vara lätt knäckande. Det kan vara tröttsamt att känna att hela relationen ligger på dina axlar, att till slut behöva be om saker som är rätt självklara. Men jag antar att det gäller att stålsätta sig, akutjobba på det där med att uttrycka vad man känner och be om någon slags svar på frågan om man är någon eller ingen för personen. För att känna sig osäker och som om man måste gå på äggskal för att inte säga för mycket, är bra mycket svårare i längden än att göra sig sårbar och fråga frågorna och säga vad man själv känner och tycker och åtminstone veta om det är dags att bryta ihop eller gaska upp sig.

//Åsan

lördag 10 januari 2009

Projekt, mående och mer!

Känner mig lite matt både i kroppen och rent känslomässigt. Skulle vilja ha någon som bakade en kaka åt mig och kramade på mig, men bra åsa reder sig själv, så åtminstone kakdelen ordnar jag på egenhand och det där med mänsklig närhet är nog överskattat eller nåt.
Har köpt massa roliga frukter på ica idag, blev sugen på att göra citrusmarmelad när jag åt lite på mina kumquats, inte för att jag direkt är en marmeladmänniska, tycker att det kan vara gott ibland men är ingen storkonsument direkt. Får se om jag orkar genomföra alla projekt jag fundrar på imorgon, tänkte koka bönor, städa, organisera mina pryttlar och kanske rensa ut lite, göra marmelad, handla, börja på min kokbok, komma på vad jag ska bli när jag blir stor, träna etc. Kanske borde testa att försöka göra något litet varje dag istället för 'allt eller inget-metoden', är ju inte bara det att ens livsstil ska vara ekologisk hållbar, den bör nog också vara själsligt hållbar. Det kan vara svårt ibland det där med att leva på ett sätt som är bra för ens självkänsla, självförtroende, relationer, på ett sätt där man kan känna sig stolt och en aningens förnöjsam. Men man bör nog sträva efter det, man mår nog bättre om man vet att man åtminstone försökt, inte sagt att allt blir som man vill för det men chansen är ju större än om man gör ingenting.

Imorgon flyttar emman in lite tillfälligt, får se hur det funkar, fast jag är ju inte direkt hemma hela tiden så(och det lär nog inte hon vara heller) så blir kanske mest tassande på varandras nerver än klafsande rätt över dem. Sen om man gör upp lite regler eller riktlinjer innan så kanske man till och med kan undvika det mesta tassandet.

Nu ska jag sitta och vänta på att kakan svalnar tillräckligt för att ätas, sen tror jag att det är dags att leta upp boken igen och skriva i den. Ha det fint//Åsa