Ångesten är på reträtt!

Verkar som mitt hjärta och min hjärna är överens nu. Känslan som jag haft på sistone som om något pic-pic-pic:at inombords velat ut och inte lämnat min hjärna och mitt stackars känsliga hjärta någon ro verkar ha gått över. I alla fall för denna gång, det frustrerande är väl att det händer då och då och jag vet inte när det ska börja eller gå över. Försöker bena i det och luska ut, vad källan är till det hela och vad jag kan göra för att förebygga att känslan kommer samt att lista ut hur jag ska hantera det så det snabbt går över.

Nummer ett på listan är väl att kolla på stressfaktorerna i livet, vad som gör att jag inte kan gå ner i varv, slappna av och bara låta livet ha sin gilla gång. Jobbet är ju en ständig faktor schemat, plus det faktum att förutsättningarna ständigt ändras och pressas till max. Tittar på andra jobb, men samtidigt så har jag ju planen att börja plugga och ska då till hösten läsa matte b och under den tiden behöver jag gå ner i tid då mitt jobb är så långt från flexibelt som det bara går, så planerar att ta tjänstledigt några procent så jag jobbar kanske 80% eller så. Så kanske är det precis vad jag behöver för att orka, får se det är ju ett steg i rätt riktning iaf.

Men finns ju fler saker än jobbet som kan behöva förändring och förbättring, jobbet med självkänslan fortsätter, inbillar mig att det med bättre självkänsla är svårare att haka upp sig på smådetaljer. Man läser inte in lika mycket i varje liten småsak då man inte hela tiden är inställd på misslyckande och på att bli avslöjad som en bluff. Är på tiden att jag börjar älska mig själv, tro på att folk gillar mig och att allt som är bra i mitt liv inte helt plötsligt kommer försvinna i ett vingslag och att även om något skulle gå åt fanders så kan jag hantera det. Men hur man lär sig detta är inget jag har 100% koll på faktiskt. Men att det kräver lite arbete är jag säker på då det hittills inte hänt att jag vaknat på morgonen och känt att nu är alla bitar på plats.

Har massa saker som är bra i mitt liv, måste bara hitta ett sätt att hantera det som är mindre bra så att det inte överskuggar det andra. Jag har bland annat jättebra och fina vänner som alltid finns där, en fin familj, jag har ett fast jobb och en bra bostad, jag har massa möjligheter, jag är smart och kan åstadkomma massor om jag bara slutar lägga krokben för mig själv, jag har en fin David och jag har en konstruktiv livsinställning som gör att jag tar tag i det jag inte trivs med i stället för att enbart gnälla.

Nu ska jag ta tag i att sova och sen ska jag gå upp och ta itu med morgondagen

//Åsan