Att uppskatta de små men delikata bitarna i livet!

Ibland får jag för mig att jag kanske har några av de bästa vännerna en människa kan ha, i vart fall så passar de mig väldigt bra. När Anette ringer upp mig på kvällen efter en presskonferens och säger att hon är jättetrött och hungrig men ändå kände ett så stort behov att ringa mig för att hon tycker om mig så mycket och vi bestämmer att hon ska boka in mig som ett viktigt möte under morgondagen bara för att vi ska ha en chans att ses och prata.

Eller bara det faktum att jag har flera stycken vänner som jag känner att jag kan prata om allt med, som jag vet skulle komma om jag behövde dem. Ibland ska man nog stanna upp och uppskatta det bra man har i livet och se hur värdefullt det är. Att ha någon som alltid ser till ditt bästa, någon att skratta med, gråta med, att dela sina tankar och idéer med är inte alla förunnat.

Jag kan ibland känna att jag skulle vilja ha mer kompisar, personer att gå på roliga fester med/hos, att se en film med etc. Inte för att jag inte kan göra sånt med mina vänner men de har som alla begränsat med tid och det har även jag och när jag ser folk runt omkring mig som hela tiden springer på roligheter med massa roliga, häftiga, spännande människor så kan jag bli avundsjuk. Då kan det vara lätt att missa att även andra kan sakna det man själv har och jag skulle inte byta mina vänner mot något i hela världen även om en tillvaro som denna ibland lockar: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.5147525 eller som den här: http://www.elle.se/bloggar/elsa-billgren.aspx
men på det stora hela måste jag nog ändå säga att den tillvaro jag för kanske inte är så dum ändå och det ibland bara handlar om att uppskatta det man har.

//Åsa