tisdag 24 november 2009

Stöld och känslor!



Fick min privata mobil stulen i lördags, känns tråkigt, blir av med så många nummer. Enda fördelen med det är att jag äntligen har en ursäkt att köpa en ny bra telefon. Står mellan htc hero och iphone, tror jag byter till telenor i samma veva för jag kan få en bra deal där. Fast jag har råd tar det emot att betala massa pengar för en mobil, men om man tänker så här om jag kan lägga pengarna på en mobil, eller om jag kan lägga pengarna på ett par fina skor och en fin vintageklänning vilket är roligast att betala för? Jag vet vad jag svarar iaf. Men jag iofs velat ha en riktigt bra mobil, med bra kalender och allt rätt länge så kanske ska sluta klaga och hala fram visakortet bara.

Sov hos David i natt var riktigt mysigt, vi gjorde en god wok och sen åt vi glass med hjortronsylt, tyvärr smakade vi inga av téerna som jag hade köpt hem till honom för klockan blev för mycket, men kanske kan dricka te där i helgen istället. Borde äta något nu förresten apropå mat, gick och la mig och sov lite till när jag kom hem vid sjutiden imorse och sen har jag bara segat här och inte gjort mycket vettigt. Emman ska komma hit någon gång efter två och umgås och vid 18 är det matte som vanligt. Borde städa och diska nu, vore skönt att få lite ordning här hemma. Är typ aldrig hemma och hinner fixa något, men blir väl inte mer lockad att vara hemma pga stökighetsfaktorn. Borde städa nu och lura David hit till helgen lite grann iaf så vi inte bara är hemma hos honom jämt (fast hans lägenhet är bättre även om jag har fler snygga möbler :))


Mitt huvud är så rörigt just nu, så mycket fram och tillbaka, upp och ner. Sur, ledsen, glad i världens mix. Ena stunden vill jag bara lägga ner allt, men så kommer jag på att det är inte alls det jag vill och fortsätter. Följetong lär väl följa. Men men inga ångestattacker på något år nu och inga mer depressionskakor så ska väl vara rätt nöjd. Konstigt det där hur att lära mig känna saker varit något jag jobbat länge på och nu när jag till stor del klarar det så gillar jag det inte riktigt. Kanske att det är bättre att gå genom livet och nästan aldrig känna någonting och bara få ångestattacker ibland iaf, då slipper man känna allt till vardags iaf.

Nu ska jag nog äta frukost//Åsa

Inga kommentarer: