tisdag 30 mars 2010

Kroppen säger vad den tycker!

Mina vader värker så jag knappt orkar gå de kanske 6 metrarna bort till köket, går bra om jag rör på mig en stund men när jag suttit stilla känns det illa. Så kan det gå när man är knäpp. Till exempel så knäpp att man bestämmer sig för att ställa upp på premiärmilen trots att det enda man sprungit innan var vid ett coopertest och tio minuters uppvärmning en gång innan jag tröttnade och gick över till rodd och att man ställer upp trots att man glömmer nummerlappen hemma åker hem och hämtar den och kommer sent så man börjar drygt en kvart efter alla andra. Men bestämmer sig i alla fall för att bara köra ett varv, men en halvmil kan vara nog när man är ganska otränad. Att sedan nästa dag gå och träna ett hårt pass på gymmet med sin personliga tränare är kanske lite överdrivet. Resten av kroppen känns ändå rätt ok, men de där satans vaderna alltså, får smörja in med liniment innan sänggående så att de klarar av morgondagen. Knäppt är också att jag jämförde mig och kände mig dålig när människor som börjat en kvart innan mig och faktiskt brukar träna löpning sprang om mig, knäppt är att jag känner att jag bara får jämföra mig med de bästa i den startgruppen jag var i. Ibland börjar jag bara garva när jag upptäcker hur galet jag tänker och hur knäppa saker jag gör. Nu blir det ingen träning innan torsdag då jag ska träna med Emman på sats hötorget, vi ska köra lite styrka och jag ska visa lite nya övningar jag lärt mig. Upptäckte en bra sak med träningen och det är att min nackvärk som varit nästan kronisk i princip är borta nu, ska boka tid på naprapathögskolan för att bli av med några knutar och låsningar men sen tror jag träningen kan lösa resten.

Livet känns bra i övrigt, tror jag kanske skulle behöva lite järntillskott (om inte annat för att ha riktigt bra värden när det blir dags för blodgivning snart igen) men annars mår jag bra. Har underbara vänner, en finfin pojkvän och saker går i rätt riktning. Ska skriva mer tankar om saker och ting snart igen, blivit lite tomt här ett tag.
/Åsa

Inga kommentarer: