Jag undrar över:

Hur kommer det sig att dragspelarna i tunnelbanan kommer och är i vägen, spelar dåligt och stör när jag försöker ta det lugnt och lyssna på bra musik och sen är det de som vill ha pengar av mig när de snarare borde betala folk som ersättning för att de stör?

Varför när radiotjänst återigen skickar ett brev till mig där de vill att jag ska anmäla tv-innehav finns det inget alternativ för vad man ska göra om man inte har tv och inte vill ha såna brev hela tiden? kanske borde maila och bjuda över dem så de kan se att jag faktiskt inte har tv? Bjuda på lite kaffe och kaka och prata om hur bristen på lets dance och dagtidssåpor påverkar livet och om hur jag efter två år fortfarande inte saknar tv.

Är jag för sträng och nitisk när jag känner att när någon särskriver lärarprogrammet och skriver att det hört att det är en väldigt slapp utbildningen att den personen kanske borde tänka sig en annan utbildning än lärare och när jag skulle vilja grammatiskt och stavningsmässigt rätta allt från folks facebookstatus till bloggar?

Varför är det så att trots att man vet att saker blir mycket enklare om man gör det man borde direkt så skjuter man på det och bara cirklar runt och ägnar sig att åt att undvika produktiviteten till dess att det blir akut?

Ett litet tillägg: Om ni fått för er att jag har något emot kommentarer så är detta bara en missuppfattning, jag tycker det är helt ok faktiskt, tar inte illa upp alls bara så ni vet :)

Nu över städning av klädkammare, matfixande och ätande (det är tanken iaf).

//Åsan