Egentligen är allt bra nu, ändå blir jag trött på mig själv. Trött på att jag har så svårt att komma igång och göra något så enkelt som att laga mat när jag är hungrig. Trött på att jag har uppgifter som ska in och som jag inte gör men som antagligen inte är så jobbiga när jag väl gjort dem och att jag vet att känslan efteråt är så mycket bättre. Trött på att trots att jag vet typ precis vad jag vill säga på morgondagens seminarie (gjorde typ texten i huvudet på väg från förra seminariet på väg till tunnelbanan) så sätter jag mig inte och gör det. Det vore så lätt att göra alla dessa saker, men ändå så förmår jag mig inte, inte förrän det är typ jätteakut och det gör att jag blir så trött på mig själv. Nu är iofs middag på gång till slut. Pasta med svampstuvning, gott. Jag vet ju att jag kan, jag kan väldigt mycket till och med och ändå så har jag så svårt att prestera och inte för att jag försöker och misslyckas, utan för att jag ger upp innan jag försökt. Trams, lägg av med det där.
/Åsa
1 kommentar:
Fortsätt försök Åsa. Det kan vara en period kankse...Jag är säker på att det vänder och helt plötsligt känner du dig mega effektiv och duktig. Lovar! Du kan ju! :)
Skicka en kommentar