De som känner mig väl vet att jag är vad man kallar en tänkare, periodvis är det grubblande, andra gånger är det bara att jag formulerar mina värderingar och tankar för mig själv. Det har varit väldigt mycket tänkande på senaste tiden, funderingar kring vem jag vill vara, vad jag tycker är viktigt, vad jag vill göra och hur jag vill leva mitt liv. Jag var väldigt politiskt aktiv och engagerad i min omvärld när jag var yngre, vice ordförande i elevrådet på gymnasiet, pow-wow genom ungdom mot rasism, arrangerande av temadagar, med i styrelsen både i länet och vår lokalförening i ett av de politiska ungdomsförbunden, medlem i amnesty m.m. Men när jag mådde som sämst fick jag sluta med allt, jag slutade läsa dagstidningar och jag slutade titta på nyheter. Det var inte hållbart då jag gick och hade dåligt samvete för allt dåligt i världen (kan ha tendenser till det ibland fortfarande).
Jag har fått försöka hitta allt igen, vad är mina värdering, vad har förändrats och vad är detsamma. Jag kan växla lite på en skala politiskt numera även om jag självklart lutar åt ett håll. Men det jag kan säga är att vissa saker är sånt jag nog alltid kommer bära med mig. Jag är självklart feminist, jag tycker att lika rättigheter och möjligheter är något som bör vara självklart. Även om jag är medveten om att det finns biologiska skillnader så tror jag mer på våra individuella skillnader, att man som individ får möjlighet att utvecklas och att jag kan välja vem jag ska vara. Jag tror på att man ska ge barn alla möjligheter, inte begränsa lekarna, färgerna, möjligheterna, sättet vi pratar med dem eller vilket beteende som uppmuntras.
Jag gillar självklart och bryr mig om min och andras utsida men det viktigaste är vem man är innanför. Vad man har att ge, vad man tror på, vad man förmedlar. För mig är det viktigt att vara en god människa, kanske inte att vara perfekt även om jag ibland strävat efter det, men att känna att jag kan stå för det jag gör. Att veta att jag lever ett liv som är förenligt med mina värderingar. Jag tror att man som individ hela tiden får och bör ta ansvar för sitt liv och hur man lever, men jag känner även att vi har ett ansvar utanför oss själva. Dels att vi har ett gemensamt ansvar för varandra, men också om att tänka utanför vad jag vill ha här och nu och ta ansvar för miljö och omvärld.
Jag tror att det är viktigt att fråga sig själv då och då, vad man tycker, vem man vill vara och hur man vill leva. Tankar och värderingar förändras och utvecklas, ofta har man dock en grund där man landar. Men att känna efter så man lever förenligt med sina värderingar. Om det är något som måste förändras för att man ska få det liv som man vill ha. Tanken är att man något år senare ska kunna se sig själv i ögonen och veta att man levt medvetet och ärligt mot sig själv.
/Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar